Ja det blev värre under natten. Kände att hon var jättevarm och hon vaknade jätteofta och hostade rejält. Fick dricka vatten några gånger men hon hade så ont i halsen. Hörde hur det rosslade och hur ansträngd andningen var. Det var så jobbigt att ligga och höra detta och jag sov väldigt dåligt. Hade det varit för några dagar sedan så hade vi fått åka in direkt. Nu ska jag samla mig och ha is i magen. Grejen är inte att jag är orolig för att hon är sjuk, det är barn titt som tätt. Jag blir orolig för att det var bara några timmar efter vi fått höra att vi inte behöver åka in om hon får feber. Hur vet man var gränsen går? Hon är ju fortfarande nedsatt i sitt immunförsvar och känsligare. Oroar mig för lunginflammation och sådant, att värdena är sämre utan att jag har koll på det. Jag måste släppa på min kontroll, men hur gör man det när man har haft sådan bra hjälp under ett års tid. Minsta lilla har vi bara kunnat åka in, få eget rum direkt, träffat läkaren snabbt och få svar och komma hem igen. Då kan jag slappna av för jag vet att hon blinvit undersökt och att värdena var okej. Nu har jag ingen aning. Och jag vet inte ens om hon borde bli kollad när hon är så rosslig.