pausar mammaledigheten
Nu drar praktiken i Malmö igång. I fem veckor ska jag ha praktik och jag anar att jag kommer ha fullt upp under dessa veckor. Blir att jag får köra ner, det funkar inte med tågen tyvärr. Känns väldigt onödigt att köra så långt och många dagar men jag kan ju inte komma försent varje gång då det tidigaste tåget är framme senare än vad jag börjar.
Så nu går Robin på pappaledighet och får vara hemma med våra busungar. 
Vi fick en kallelse till återbesök för Alicia. Men ingen tid till röntgen. Ringde ner till Lund och sköterskan kunde bara se att nästa tid för röntgen var i augusti. Då är det ett halvår mellan röntgen och det skulle vara tre månader fick vi höra av läkaren sist. Känns inte okej att vänta i ett halvår på röntgen när hennes tumör i höften var oförändrad de senaste fem månaderna. Jag vill kunna stämma av och se vad som händer i hennes lilla kropp, jag tyckte att tre månader i ovisshet kändes länge men 6 månader... nä läkaren skulle ringa upp mig och jag hoppas det bara blivit en miss!
Nu sitter jag i Malmö och har haft information inför praktiken. Ska snart upp till avdelningen och ha introduktion där och i morgon har jag första kvällspasset;) spännande!!
fredag
Denna fredagen börjar väldigt bra. Fick ligga kvar och dra mig en stund i sängen. När jag kom upp hade tjejerna ätit frukost och älsklingen åkte till jobb. Vi hoppade in i soffan och titta på barnkanalen. Jag passade på och kolla om resultatet från tentan kommit och jo då! Godkänd!! Så otroligt skönt! Igår vad jag i skolan en sväng också. Så onödig lektion kändes det som men var en obligatorisk sak som jag va tvungen att vara på. Var där i 1.5 timme och resan dit och hem tog mer än 3.5 timme. Så kul! Vaknade dessutom med en förkylning och kände mig rätt krasslig igår. Inte på topp idag heller men det får gå;)
Häromdagen fick vi hem tidningen barn & cancer. Den dimper ner i brevlådan lite då och då och det är lite jobbigt men samtidigt intressant läsning. Men denna gången handlade det om sorg och jag grät otroligt mycket. En liten tjej som har obotlig cancer och bara väntar på att det ska gå utför..:/ gör ont i helt kroppen på mig när jag läser! Men blir tacksam för vårt liv och vad vi har! Jag är så glad för att Alicia mår bra igen! Nu ska man bara återhämta sig själv också. Livet tycks ha gått tillbaka till det vanliga och allt verkar bra. Men så slår det fortfarande till då och då. Just nu är jag inne i en period med väldigt lite energi. Skulle kunna sova konstant tror jag. I artikeln så såg jag en sak som jag ska ta med mig. Under hela året har vi haft bra stöd och många har frågat vad dom kan göra! Det har varit så svårt att svara på då jag har väldigt svårt för att be om hjälp. Finns en miljon saker jag ska göra hela tiden men att be om hjälp hade jag inte kraft till. Så det var skönt att se dessa ord. De ska jag ta med mig ifall någon i min närhet går igenom något tufft någongång (hoppas inte!!).
Annars flyter allt på här hemma. Vi har börjat fixa på vår framsida lite. Dörren är bytad och nu ska vi lägga nya plattor. Så vi har en del att gräva och fixa med. Robin ska ju vara föräldraledig snart så då har han lite projekt vilket nog kan vara bra för honom.
tenta
Så sitter jag på tåget ner till Malmö för att göra tentan i läkemedelsberäkning. Har pluggat så mycket det gått och det har känts bra hemma men jag är ändå nervös. Var ju tre år sedan min hjärna användes på detta sätt så får se hur det går.
Inser hur lite tid jag kommer vara hemma sen. Nu ska jag ner för en tenta på max två timmar och jag kommer vara hemifrån ca 6 timmar ändå. Hur ska det bli sen när jag har hela dagar nere i Malmö. Ångest bara av att tänka på det men detta måste göras. Har ju haft tre helt underbara år hemma med tjejerna och det är långt ifrån alla som kan vara hemma så länge. Och nu blir det ju bara en liten mjukstart inför hösten så det känns ändå bra.
Håll nu tummarna för att detta går vägen!!
