2 år tillbaka i tiden

Den 18:e december var det två år sedan Alicia gjorde en MR röntgen efter att ha haltat ett tag. Hon hade så ont, fick knappt röra henne och hon gick nästan inte mer. Allt gjorde ont och hur jag än gjorde så skrek hon i smärta. Det var fruktansvärt och magkänslan var inte bra. Tillslut fick vi tid till denna MR undersökning.. jag och mamma satt i två timmar och väntade innan läkaren kallade in oss på ett rum. Alicia var på väg att vakna. Där och då meddelade hon att dom hittat en ganska stor tumör i höften på Alicia. Hon hade skickats på CT också. Där hade vi suttit helt ovetandes och väntat medan dom visste. Min värld rasade när ordet tumör kom ut från hennes mun. Kändes som att jag föll långt under marken och inget hindrade mig från att fortsätta falla. Vi fick tillslut träffa henne när hon vaknat på uppvaket. Den känslan att krama om henne där kommer jag aldrig glömma. Jag kunde inte förstå och jag bara grät. Tror jag ringde robin innan vi träffat alicia och det var fruktansvärt att ringa det samtalet till honom. Jag ville verkligen inte och det gjorde riktigt ont i magen. Ville typ kräka och bara springa därifrån. Att få det samtalet kan inte heller vara så roligt... 

Robin kom in och vi fick information om att vi skulle till onkologen i Lund efter helgen. Vi fick åka hem med Alicia och några morfinsprutor. De dagarna var riktigt jobbiga. Att behöva ringa och meddela alla om vad som hänt när rösten brast hela tiden. Folk kom hem till oss men jag ville bara få sitta själv och gråta.
Vi kom till Lund och fick ett rum och blev inskrivna. Allt hände på en gång. Npl skulle sättas, förberedas för operation, tusn olika röntgen och undersökningar. Hon sövdes så mycket där i början. Öika jobbigt varje gång och svaret på varje undersökning var jag orolig för. Var innebär allt detta? Var har hon?? Finns det på fler ställen? Vad kommer hända nu? 
Vi fick komma hem sent den 23:e på kvällen. Tror vi var hemma vid halv 11 eller något sådant. Vi kunde få "fira" jul hemma i alla fall. Min familj hade städat huset och putsat fönsterna och förberett allt till julafton. Allt för att vi skulle få en så bra jul som möjligt. Och den blev bra. Alicia hade mindre ont och vi fick bara tillsammans. många tårar och mycket känslor men vi var tillsammams. Tillbaka efter nyår för mer undersökningar och tillslut en diagnos och behandlingen påbörjades. 

Förra julen så fick vi också vara hemma. Då hade Alicia gått på cellgifter ett år nästan och vi kunde njuta av att allt snart var över. Vi firade in det nya året och tänkte att det kan inte bli sämre än förra. Nu skulle allt bli bra och vi skulle få återgå till en normal vardag. 

Nu två år senare sitter vi här.. första året med cytostatika tog slut. Hon avslutade sin behandling och allt var bra tills sommaren kom och en dålig magkänla infann sig hos mig utan att ha npgot att grunda det på. Konstiga symtom dök upp och tillslut kunde jag konstatera att hon fått diabetes insipidus. Tog ett tag innan läkarna kunde bekräfta detta och alla undersökningar var gjorda. Sen fick vi som ni vet påböja cellgifterna igen. Har hållt på sedan 3 oktober och vi ska räkna med ett år. Många tror att vi snart är färdiga men det är jobbigt att inse att det är mpnga månader kvar. 
Denna julen hoppas jag att vi får vara hemma också men jag tar det inte för givet. Vi kan lika bra få fira på sjukhuset. Vi är bara lite feber därifrån. Men vi gör allt vi kan för att få en bra jul. Svprt att få till en julkänsla när hela december bestått av influensa, feber, behandlingar och inlagd på sjukhuset. Men nu har vi två dagar kvar. Robin har tagit ledigt så vi alla ska få lite lugn och ro tillsammans. Jag ska fixa det sista idag så vi bara kan få mysa i morgon och ta det lugnt. 

Det blev lite tillbakablickar så här på morgonen. Men jag har börjat känna mig väldigt nere och deppig sista tiden igen. Kom på att det kan ju vara för att det är just denna tiden. Julen är förknippad med så många saker för oss nu. Många minnen kommer tillbaka och olika datum får en att tänka på olika jobbiga saker. Men just idag mår båda tjejerna bra. Wilmas feber försvann snabbt igen så Alicia fick komma hem. Just nu undersöker Alicia Wilma med sina doktorssaker som hon gör ofta. Leker väldigt mycket doktor och det är väldigt bra för henne. Så just idag är en bra dag än så länge, det väljer jag att vara tacksam för!

God jul❤



Kommentarer
Anonym

Vilka sötnosar! Hoppas ni får hålla er friska så ni får vara hemma i jul! 🎄. God Jul till er!/ Helena

2016-12-22 @ 18:52:46
karin

Hoppas Julen varit lugn kram Karin

2016-12-26 @ 14:57:54


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0