torsdag

Jag har råkat räkna lite fel i veckorna i mitt kostschema den senaste tiden. Inget som påverkar just nu men jag hade avklarat en vecka mer än vad jag trodde. Är alltså färdig med dessa 12 veckorna sista november istället för veckan efter som jag trodde. Fick nästan lite panik! Snart är dessa tolv veckor gjorda och jag vill köra ännu hårdare nu. Från måndag haha.. i helgen kommer jag att synda lite mer än vad jag får! Minus 11 kilo var det idag i alla fall så det går sakta neråt på vågen. 

På lördag ska jag åka iväg igen. Denna gången ska jag till hotell Skansen i Båstad på en mammahelg med barncancerfonden södra. Ska få trerättersmiddag, afternoon-tea, spapaket, få mysa på spaet och kallbadhuset och sedan få sova i ett enkelrum helt själv.. jag längtar men är ändå nervös. Vet inte vilka som ska dit och känner inga så det är en liten utmaning för mig själv att på egen hand ge mig iväg och lära känna nya människor. Ska bli skönt att träffa andra i liknande situation även om alla går igenom olika resor. Många säkert betydligt tuffare än den vi går igenom. Det är det som är lite lurigt med Alicias sjukdom... då det inte kallas för cancer så känns den inte lika "farlig" som cancer och att vi inte har det lika svårt som de andra...så först var jag lite tveksam till att åka då jag känner att det finns de som har det värre. Men den började jag tänka i andra banor... vi har också haft/har det tufft! Hon har ändå gått på cellgifter i över nio månader nu och det drar med sig saker. Vårt liv har vänts upp och ner och känslorna framför allt! Så jag bestämde mig för att åka och om några veckor är det papporna tur!
Just nu är jag inne i en period där jag är fruktansvärt (riktigt skrämmande) rädd för att förlora folk i min närhet, framför allt barnen. Alla föräldrar är såklart rädda för detta konstant men det har eskalerat enormt mycket senaste tiden och jag börjar känna att det inte är normalt! Jag är rädd för allt!! Robin sa att han hade det så för några månader sedan men att det lugnat sig så är kanske en fas i denna process som man går igenom, vad vet jag. Blir det inte bättre får jag nog gå och prata med någon igen för så kan jag inte ha det.. jag vill inte ständigt oroa mig för vad som kan hända. 

Nu börjar det bli snurrigt här känner jag så jag lägger ner nu och säger godnatt! ♡




Kommentarer

Hoppas födelsedagen varit bra.Det är ju jättebra att det ordnas sådana tillfällen för föräldrarna.
Hoppas allt blir till det bästa Stor kram av Karin

2015-11-06 @ 19:58:04


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0