glädje

För fyra månader sedan hade alicia väldigt ont. Hon gick knappt och jag sa att den dagen jag får se henne springa igen så kommer jag gråta av glädje. Då visste jag inte att det var en tumör som gjorde att hon inte sprang men jag visste att något var fel. 
Alicia började springa snabbare än vad jag trodde och nu springer hon och leker helt obehindrat. Många gånger gråter jag av glädje när jag ser henne full med energi och bus. En gång varje dag tåras ögonen för att jag är så glad när jag ser henne. För många är det en självklarhet att en tvååring busar och leker mycket. För mig är det inte det. För mig betyder det så mycket och jag är så tacksam. Jag ser små framsteg varje dag i min lilla kämpe. Hon har så mycket energi och jag glömmer ofta bort vad hon faktiskt går igenom. 
Vi var borta på lekplatsen innan idag. Hon gungade men mest sprang hon omkring. Bara sprang och sprang. Plaskade i vattenpölar och lekte tittut. Jag hade nog ett stort leende på läpparna hela tiden. Kommer aldrig glömma en dag när vi var där och hon bara satt bredvid mig. Orkade ingenting och jag började gråta. 
Nu grät jag av en helt annan anledning och jag är så tacksam för det!!!
Trots att hon får cellgifter och hade RS-virus har hon varit pigg. Jag blir så imponerad av denna lilla tjej. Hon bara kör på och gnäller inte. Barn är helt otroliga och när jag ser henne så bara vet jag att hon kommer spöa skiten ur denna dumma sjukdom och komma stark ur detta. 

På tisdag ska vi börja skola in Alicia på förskola. Det kommer vara en så stor dag för oss och jag är så glad att det ens finns i planen att göra ett försök. Kanske går det utan problem och hon kan orka och leka lika mycket som de andra barnen. Kanske går det inte alls. Eller så får vi anpassa tid och saker efter vad som funkar men vilket fall som helst så är jag glad för att vi ska försöka! Hon ska få kompisar och skapa sig ett liv där jag inte är med alltid. Känns konstigt att hon kommer ha så mycket tid ifrån mig. Det kommer göra henne gott och även mig. 
Jag behöver få tid till wilma. Nu är det full fart på henne och det känns skönt att kunna få ha egentid med bara henne om dagarna. Och kanske få gjort lite mer också men det är bara en bonus i så fall!

Vad jag vill säga är i alla fall att jag är så otroligt glad över att se mina tjejer! Jag älskar dom så det gör ont och ofta kommer en våg av kärlek och sköljer över mig och jag börjar gråta♡

Lilla wilma som börjat ställa sig mot allt:)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0