För 7 månader sedan var vi på busfabriken.. Alicia hade nyligen börjat att halta och läkaren sa åt mig att hon gjorde det för uppmärksamheten skull och att hon tyckte det var kul. Jag bestämde mig för att åka till ett ställe där hon verkligen skulle släppa alla tankar på haltandet och bara busa så det blev leklandet. Hon lekte och hade kul.. men hon haltade och hade ont. Orkade inte så mycket och jag såg smärtan i hennes ögon samtidigt som hon hade kul. Det gjorde så ont i hela mig att se henne ha så ont och vi visste inte varför då. Jag trodde ärligt att det va ett ben som var brutet men detta fick mig att stå på mig. Inte fan låtsas hon inte.. tyvärr visade det sig att det gjorde hon inte och jag önskar så att det hade varit ett brutet ben bara. Jag får fortfarande ont i hela kroppen när jag tänker på den tiden.. innan vi visste, när hon hade som mest ont. När hon knappt gick eller lekte... när hon grät så fort jag bar henne, byta blöja, tog på skor. Stackars lilla tjej så ont du måste ha haft! Jag kan inte beskriva hur glad jag är att du inte har så ont längre!