Snabbare än vad jag kunde drömma om så står vi nu här. Ska snart ta på oss ytterkläderna för att traska bort till förskolan och Alicias första dag på dagis:) vi ska bara börja med att vara med ute och leka idag men det känns stort. Jag är så glad för att jag har kunnat vara hemma så mycket med henne och jag tror det har gjort att hon är så trygg som hon är. Nu är hon redo;) 

Men jag är rädd! Rädd för att det inte kommer att fungera, rädd för att hon ska bli sjuk. Men då får vi ta det då. Läkarna säger att det bästa är om hon kan leva som vanligt och vi får vara noga med handhygienen och hoppas på att de att dra föräldrarna respekterar våra önskemål om att tänka till en gång extra när de lämnar sina barn. Pedagogerna är jättebra och de ska ringa mig så fort det är något eller något annat barn verkar hängig. Men det är ändå en risk men det är det ju med allt man gör. Vi kan ju inte isolera henne helt. Så nu kör vi och jag har en väldigt glad tjej som tjatar efter dagis!!;)